Jag tänker aldrig låta dig få se mig svag, jag gråter bara i regnet.

Singel, höst, jobb och betuttad? hur ska det sluta?
Jag tror jag hoppar in i en bil mot Kortedala nu och lämnar en del av mig själv bakom mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0