17 år och siktar uppåt?
Dessa bilderna har legat i min dator i snart 3 år..
Alla har vi haft våra tonår och min är inte olik andras så uppifrån nu då:
- första bilden är tagen den dagen då min kusin fyllde 18 år och jag hade ett halvår kvar tills jag fick följa med henne och de andra ut på krogen, kom ihåg att jag var besviken på min mamma den dagen för att jag föddes i tråkiga september, riktigt besviken.
- Andra bilden är en mager Andrea som spelar Guitar Hero hemma hos sin bror i Atlanta, USA och brydde sig inte om livet i allmänhet, hade dessutom lämnat min dåvarande pojkvän hemma i Sverige och jag njöt dessa 10 dagarna av att inte bli iaktagen och styrd utav honom, jag kände mig så fri att jag fällde ett par tårar.
- den tredje bilden är tagen hemma hos en kille sommaren 2008 som jag trodde att jag inte kunde leva utan, han var min dag och natt och ibland visste jag inte ens vilket utavdom det var på dygnet, han höll mig så hårt i sina händer att jag gjorde nästan vad som helst för honom, han var den första killen som krossade mitt hjärta helt och hållet och skrattade åt det, kvällarna innan denna bilden hade vi varit på fest och jag var riktigt bakfull redan dagen innan och dennna dagen trodde jag helt ärligt att jag skulle dö, Alkohol och högre socitet bortom min värld var det enda jag levde på och för denna tidpunkten och denna killen..
- 4:e bilden, vem har inte pendlat i vikt i sin tonår? på denna bilden hade jag precis vägt mig och vågen visade 56 kilo och jag var stoltare än någonsin, dock gömde sig en ätstörning runt hörnet (jag blev otroligt påverkad utav pojkvännen som iaktog mig 24 timmar på dygnet) som få visste om, de som visste höll sig i det tysta.
- sista bilden är på mina ben och Alexandras, vi hade precis kommit hem från en vecka i stockholm (där vi verkligen lärde känna varandra på djupet) och satt i biblioteket i skolan och skolkade från historia lektionen och ett antal fler och trodde att vi var svin coola som bangade dem och målade på varandras ben och pratade om allt mellan himmel och jord istället..
En liten historia från mitt arkiv som tonåring som kämpade med kärlek,vänner, ätstörning, party och skolan.
Idag är jag som en helt annan person.. men det tar vi sen.
cÄÄm
Sitter just nu och skall strax kila iväg till jobbet, ville bara säga godmorgon och godkväll och allt det där emellan.
Kan.inte.få.nog..
Höst? ja tack!
Bild lånad av : Therese
Dessa godbitar ligger och gnager på min näthinna, alla dessa små skapelser hade jag mer än gärna sett hängandes i min garderob nu i höst.. känner att min lön kommer inte att räcka till det mesta här men som tur är så fyller man år ganska så lägligt! H&M lyckas åter igen!
Trött..
När jag började (1,5 vecka sen) så gick jag in på deltid men igår så kallade Meran (skiftledare och ansvarig för personal) in mig på kontoret och frågade om jag ville ha en heltid på 160 timmar med mycket stängningstider då han var mycket nöjd med mitt arbetssätt och hur pass fort jag lärt mig, han hann knappt avsluta meningen innan jag tackade ja! så nu är mitt jobbprobelm fixat och jag är mycket nöjd!
Så för att inleda mitt heltidsjobb så är jag ledig fram till fredag, så skönt! så ska ta och fortsätta att pilla mig i naveln till Gordon Ramseys- The Fword!
